Åh det är med ledsna, trötta, utmattade, lite uppgivna, lyckliga, glada och kärleksfulla fingrar som vi bloggar idag... Vi är helt slut här hemma efter dessa många långa timmar. Allt började som en helt vanlig valpning med en normal tempsänkning, hässja och skakningar. Men så började klockan att ticka, vi har haft tikar tidigare som dragit ut på det hela så så oroliga har vi inte varit. Men vi har haft på känn att så många valpar i magen det kanske inte är, så när tempen fortfarande är låg och Gizza fortsätter kämpa på men det kommer gröna flytningar som är tecken på att minst en moderkaka redan släppt, så tog vi beslut att åka in för att se hur valparna mådde. Som vi misstänkte så var där en låg hjärtverksamhet på minst en av de små och för att ha chans till överlevnad så tog veterinären och vi beslut om att låta kejsarsnitta för att troligen skulle värkarna aldrig komma igång då valparna var för svaga för att för att stimulera Gizzas värkarbete. Det är farligt för valparna som då inte mår bra, men framförallt för Gizza och hennes liv skulle vi aldrig sätta på spel! 
Åh ni som vet och följt vår resa, så är detta ej första snittet vi har på en tik. Och det är så otroligt ledsamt och tungt att gå igenom det här ska ni veta! För det första så har det aldrig varit fel på tikarna som vi fått snitta, dom har tyvärr haft minst 1 död valp i magen eller fler och det är ju valparna som utsöndrar hormonsignaler till tiken så att valpningen kommer igång och är valparna döda eller svaga så kommer inte valpningen igång ordentligt. Och att valpar dör i magen kan tyvärr hända alla och ibland så är det då så att tiken inte kommer igång ordentligt samtidigt som andra tikar klarar att föda fram dom. Men så har fallen inte varit här hos oss. Och det är verkligen tufft, tungt och känns otroligt orättvist ibland!
Helt ärligt så blir man också avskräckt, börjar ifrågasätta mycket om allt trotts att man får veta att det inte varit något vi kunnat styra över som gjort att det blivit så här... Men vi blir såklart oerhört ledsna.
Vi läggar ner hela vår själ i våra hundar och valpar o gör detta som hobby för vi älskar vår ras, våra hundar och den gemenskap som detta ger oss med våra underbara valpköpare som vi fått under åren! 
Men just för stunden har musten gått ur oss lite... Vi älskar ju det vi gör men motgångar tar ibland otroligt hårt på en och vi är känslomänniskor <3 

Gizza mår efter omständigheterna bra, hon har lite ont men vem har inte det efter någon skurit en i magen. Vi åkte igår hem med de som levde, 4 fina underverk, dock var den ena av dom hälften så stor som de andra men vi ville ge henne en ärlig chans, hon var en krigare in i det sista. Men tyvärr somnade hon in under natten. 3 små livliga krabater har vi nu i lådan tillsammans med Gizza och dom mår än så länge bra <3 För att vara förstagångs tik och få möta valpar efter en operation gör Gizza detta med bravur, är så stolt över henne!! Det blir ju såklart många som blev utan valp denna gång, men inget vi tyvärr kan styra över, men visst är det ledsamt när man fått hitta så fina familjer!

Det här har som sagt tagit otroligt hårt på oss alla i familjen, men vi är otroligt tacksamma till alla som ringt, stöttat oss och varit där för oss! TACK för att ni finns för oss och återigen det största TACK till Yvonne som varit här med oss dessa dagar!!!

​Nu lite bilder från lådan och vi ska samla krafter och komma igen <3 Stor kram från oss!
Ljusaste är en pojke och sen 2 tikar

Så väntar vi på nedkomsten av valparna om ca 1v. Valplådan har stått framme en vecka, Gizza gillar sin boning och det är bra för man vill att tikarna ska ha en trygg miljö att valpa i <3 Det ska bli så spännande att få se vad denna kombination ger, både Gizza och Whiskey är otroligt vackra hundar men har också härliga temperament! Vi längtar verkligen nu efter dom små och hoppas på en lugn valpning m välmående valpar o moder! Bloggen kommer med största sannolikhet inte uppdateras förrns efter deras nedkomst, så ni får hålla tillgodo och vara nyfikna med oss. Vi önskar alla en fin kommande vecka m sol och bjuder på två bilder på tösen som prövat lådan. Många varma solhälsningar från oss!

Så har jag Jennifer en veckas semester och är hemma med vovvarna och njuter.
Gizza mår bara bra, hon är superhungrig, vill ha allt som vi äter och gärna fri tillgång till hennes favoritgodis. Magen växer sakta och säkert, så spännande att få se om 3v vad som gömmer sig därinne <3 Vi längtar! Ps, magen ser liite större ut på bild m tanke på all päls än vad den är...

Biggie är här om vardagarna i några dagar till, tills matte Angelica går på semester och sen väntar tillökning på en tvåbening i slutet av Juli, hela familjen väntar spänt på att hon ska komma till världen. Jag ser fram emot att bli moster och vet att övriga familjemedlemmar längtar minst lika mycket som mig att min kära syster och sambo ska bli föräldrar! Så i helgen hade vi en trevlig babyshower för Angelica och Tomas m vänner, så trevligt och roligt. Så tiden sprang iväg och vi tackar Yvonne för all hjälp och den roliga lördagskvällen när vi byggde ihop spjälsängen som var en del av överraskningen och stod bäddad och klar på söndagen. 
Hundarna funkar så otroligt bra ihop, i helgen var även Zamina här och när man ser hur 7 hundar respekterar, accepterar och samspelar så fint tillsammans blir man glad och vet att det är trygga hundar man har i flocken! För oss är hundarna familjemedlemmar och vi älskar varje individ otroligt mycket <3

Idag har jag hunnit städa poolen och fotat lite, sedan öppnade hela himlen sig och det fullkomligt vräker ner regn. Det är bra för marken och det tar vi tacksam emot, så det fick bli lite fotografering även inne :) 
Ni får njuta av lite bilder och vi önskar er en fin dag!